Hur man jobbar med utställningar

Här har vi samlat några moment som brukar ingå. Guiden är tänkt som ett stöd. De olika faserna flyter ofta in i varandra. Det finns inte “ett rätt sätt”, utan varje utställning har sina speciella utmaningar. Involvera barnen så mycket som möjligt. 

Idé
Nu tar utställningen sin början. Diskutera med barnen och hitta en gemensam idé. Fundera över:

• Vad vill ni berätta? Varför?

• Vilka ska ställa ut?

• Vad ska ni ställa ut?

• När ska ni ställa ut?

• Var ska ni ställa ut i? Besök gärna lokalen med barnen. De får säkert idéer!

• Utställningens titel? Titeln kan komma senare, men det är kul att spåna redan nu.

• Måste ni skaffa något extra som vi inte redan har?

Planeringsfas

Nu börjar utställningen ta form. Nu vet ni nog lokal och period för utställningen. Bolla idéer med varandra och brainstorma. Nu är det användbart med inspirationsbilder och en skiss över utställningslokalen.

Om ni vill kan ni göra en enkel modell över utställningslokalen. Den kan ni bygga i kartong. En tredimensionell modell gör det enkelt och överskådligt att diskutera olika alternativ.

Gör en “talent spotting”! Vem har kunskaper som kan komma till användning? Vem har spännande föremål på sin vind? Vem kan bidra med intressanta aktiviteter?

• Hur ska utställningen se ut?

• Vad ska besökaren uppleva?

• Vilken känsla ska besökaren få i utställningen?

• Vad ska besökaren få veta om utställningen vid sitt besök? Ska det finnas text? Broschyr?

• Hur ska ni presentera barnen som skapat?

• Hur gör ni så att besökaren blir aktiv i utställningen? Ska ni göra konstgåtor att lösa? Uppmana att fotografera ett favoritkonstverk?

• Vad ska visas upp? Vilken konst?

• Vem ansvarar för vad?

• Vad behöver ni skaffa? Till exempel förlängningssladdar, sittplatser, myshörna osv.

• Finns det föreningar, organisationer eller personer ni kan få hjälp av?

• Hur ska ni göra reklam för utställningen? Gör en kommunikationsplan!

• Ska ni ha några aktiviteter eller evenemang?

Produktionsfas

Det är dags att skapa konst! Utan konst ingen konstutställning. Ni fixar också affischer, skyltar, texter och så vidare.

Glöm inte bort besökarna! Fundera över hur de kommer att röra sig i lokalen.

• Finns det ömtåliga konstverk som måste förankras?

• Syns alla konstverk på ett bra sätt?

• Finns det sladdar etc som besökare kan råka snubbla över? Åtgärda!

• Finns det synlig teknik som klåfingriga besökare inte ska komma åt? Bygg i så fall enkla lådor att dölja tekniken i.

Utställningen går igång

Nu ska ni öppna er utställning!

• Vem gör vad på vernissagen?

• Vem inviger? Vilka barn vill prata? Vilka vill framföra till exempel en sång eller dans på invigningen?

• Ska ni bjuda på dryck och tilltugg?

• Vem räknar hur många som kommer på vernissage?

• Vem fotograferar på vernissagen?

• Vem lägger ut på sociala medier?

Tänk på att då och då kolla över utställningen.

• Har något gått sönder? Slutat funka?

• Har någon tavla hamnat snett?

• Har någon skylt trillat ner?

• Har tidningarna skrivit om er utställning? Häng upp pressklippen i så fall!

• Gör reklam för evenemang som ni har under utställningen.

• Ta emot besökare och håll visningar.

Avslutningsfas

Nu är det dags att snart plocka ner utställningen.

• Ska ni ha finissage?

• Kom ihåg att dokumentera utställningen med fotografi och/eller film.

• Summera: Hur många besökte er utställning?

• Ta ner utställningen.

• Lämna tillbaka konstverken till barnen.

• Vad kan sparas av hyllor, skyltar och så vidare? 

• Vad kan återbrukas till framtida utställningar?

• Skriv ner lärdomar inför nästa utställning!
  

Att ställa ut barns konst är egentligen samma sak som att ställa ut vuxna konstnärers konst. Alltså att presentera och visa så att konsten framträder på bästa sätt. Det finns några saker att tänka på. Här tipsar vi om användbara metoder. 

Fundera kring hur konsten ska ställas ut redan innan ni sätter igång!

Om ni i förväg vet att ni ska ställa ut är det bra att känna till och fundera över hur ni ska exponera konsten. Det kommer att underlätta i slutändan. Fundera till exempel på materialen barnen jobbar med:

-Vanligt, tunt kopieringspapper är bara lämpligt för skisser och blyertsteckningar.

-För målning, tuschteckningar och liknande lämpar sig tjockare papper med högre gramvikt. Se till att barnen får fint papper att jobba på. Det gör stor skillnad! Man kan ofta få papper i bättre kvalitet helt gratis på ett tryckeri.

-Bildkonst i form av teckningar och målningar på papper eller kartong får en snygg inramning med hjälp av passepartouter och/eller ram. Det är en fördel att redan på förhand veta vilken storlek passepartouterna och ramarna har och skapa utifrån de måtten. Exempel nedan från Anpassad grundskolas bidrag till Se Din Konsts utställning på Hässleholm Kulturhus och Waldemarsro gymnasiums utställning på Katrinetorp landeri.

-Se till att verken är hela. Skulpturer i lera och föremål i keramik ska vara brända. Annars riskerar de att förstöras i eventuell transport.

-Var kreativ och involvera barnen i beslut om montering redan från början. Ofta behöver det inte alls att kosta några dyra pengar att montera. Kanske kan ni använda gamla tapeter att montera på. Kanske kan ni klippa ut petflaskor så att man kan exponera små saker inne i dem eller varför inte använda gamla skruvlock som miniaturramar? Hitta gamla ramar på loppis och sprejmåla dem i samma eller olika färger. Olika typer av förpackningar, till exempel kartonger, engångsfat och så vidare är roliga att skapa konst utifrån. Exempel nedan från Tomelilla kulturskola (kapsyler) och Ystad konstmuseum (tårtkartonger).

-Att låta barnen jobba i samma, bestämda format från början ger stora möjligheter att jobba kreativt med upphängningen. Häng eller ställ verken i en lång räcka, skapa ett rutmönster eller hitta på något annat! Resultatet blir ändå enhetligt och individuellt på samma gång. Exempel nedan från Tomelilla kulturskolas utställning på Tomelilla konsthall och Se Din Konst utställning på Kraften, Lomma.

-Se till att verken är märkta på baksidan eller undersidan. Vem har gjort verket och i vilket sammanhang? Titel? Teknik? Det underlättar för personerna som ska installera utställningen.

Montering och exponering

-Textiltryck och stora teckningar kan monteras på en rundstav eller list så att tyget hänger snyggt.

-Bildkonst kan hängas med klämmor på snören eller wire. Exempel nedan från skapande verkstad, Fullersta gård i Huddinge.

-Många små teckningsdetaljer kan klippas ut och fästas upp i grupp. Exempel nedan från Tomelilla kulturskolas utställning på Tomelilla konsthall.

-Skulpturer och installationer som är tänkta att hänga fritt i rummet från taket ska förses med en upphängningsanordning.

-Skulpturer som är tänkta att stå direkt på golvet kan behöva placeras på ett underlag som avgränsar. Till exempel en enfärgad matta eller tygstycke. Exempel nedan från Tomelilla kulturskolas utställning på Tomelilla konsthall. Sniglarna i keramik står på en formklippt och spraymålad vaxduk.

-Små konsolhyllor är fint att använda till skulpturer i mindre format. Exempel från Tomelilla kulturskolas utställning på Tomelilla konsthall.

-Gör skyltar till utställningen. Läs mer på ”Hur man jobbar med utställningar”.

Vi använder ljussättning och belysning för att konstverken ska synas bra. Det låter självklart, men det kan vara en svår utmaning att skapa bra ljus. Och det är skillnad mellan att ”bara lysa upp” och att berätta aktivt med ljus. I utställningar kan vi skilja på ”allmänljus” och ”effektljus”.

Allmänljuset märks inte av, det gör lokalen ljus och behaglig att vistas i.

Effektljus kan dramatisera, exempelvis genom att ett mörkt rum får punktbelysning på konstverken.

Olika typer av ljuskällor
Börja med att kolla vilka ljuskällor som finns i er utställningslokal. Ett vanligt scenario är att det finns både lysrör, spotlights och dagsljus från fönster.

Lysrör
Lysrör ger ett allmänljus som lyser upp hela rummet mer eller mindre. De kan vara tända eller släckta, det beror på vad som finns i övrigt och hur ni vill ha stämningen i er utställning. Många kallar här sortens ljus för ”städbelysning”.

Spotlights
Spotlights (eller ”spotar”) sitter oftast i skenor i taket. Spotar går att flytta i skenorna och att vrida. På så sätt kan du rikta ljuset mot ett särskilt konstverk eller en viss del av rummet. En del spotar går också att dimma.

Museer och konsthallar har ofta mycket proffsiga spotar. De har små skärmar som kan avskilja ljuset och möjlighet att sätta in färgade filter. När ni placerar och riktar spotarna är det viktigt att se till att besökare inte kommer att skugga konstverken när de står framför dem.

Dagsljus
Dagsljuset kan göra stor skillnad! Beroende på årstid och väderlek påverkar ljuset från fönstren utställningen. Inte mycket att göra åt, med andra ord. Ibland finns mörkläggningsgardiner. Det kan vara användbart om ni vill mörklägga och arbeta med effektljus.

Hur gör vi om…
Kanske ska ni ställa ut i ett rum där det bara finns vanlig belysning i taket? Då finns kanske inte så stora möjligheter att påverka ljuset. Men fundera ändå på var i rummet som ljuset blir bäst för konstverken.

Om ni ställer ut i en lokal där ni kan påverka belysningen ska ni passa på att göra det! Kanske finns det både lysrör och spotar. Beroende på ni vill berätta kan ni välja att både använda lysrören och spotarna. Eller så låter ni lysrören vara släckta. Experimentera!

Tips till dig som ska skriva och formge text i konstutställningar av barn
Utställningstexter är olika typer av texter som en besökare möter  i en utställning. Det kan vara på skyltar och i häften.

Säkerligen har du läst en hel del intressanta  texter i utställningar. Men garanterat har du också stött på obegripliga teoretiska resonemang och faktaspäckade texter som bara gör dig matt!

Därför kommer här några konkreta tips för att fånga dina besökare och underlätta för dem att engagera sig i utställningen.

Tänk på att en besökare ofta står upp och rör sig runt. Det finns kanske inte så mycket tid och ro att ta till sig text. En vuxen läser cirka 250 ord i minuten. Om besökaren tillbringar 20 minuter i en utställning och läser hela tiden, hinner de läsa cirka 5000 ord.

Men förhoppningsvis ska dina besökare inte bara läsa, utan också ha tid att röra sig runt, titta på flera olika konstverk och kanske småprata med andra. Därför måste du planera dina texter så att de underlättar besöket och gör upplevelsen begriplig (och gärna minnesvärd!). En bra text kan alla förstå och är inkluderande.

Tips

• Skriv enkelt
• Byt rad ofta
• Låt barnens kommentarer och berättelser komma fram
• Skriv trevligt
• Var konkret
• Humor uppskattas, lägg gärna till någon rolig anekdot
• Förklara svåra ord
• Skriv lagom långt
• Använd direkt tilltal: Du, ni, vi
• Skriv aktivt
• Skriv rytmiskt, ungefär som när du berättar något muntligt
• Tänk på den grafiska formgivningen. Använd ett lättläst typsnitt och dela upp texten stycken. Max 45 nedslag per rad (inklusive blanksteg)
• Undvik avstavningar
• Tänk på vilken, eller vilka, målgrupper utställningen har
• Ta hjälp av andra och bolla texterna mellan er

Se upp med:

• Fackord. Räkna inte med att alla besökare vet vad ett stilleben är eller vad grafik innebär. Därför ska du ta chansen att upplysa dem med en enkel förklaring!
• Förkortningar. Skriv ut istället!
• Ord som ”ofta”, ”ibland”, ”en del”, ”det mesta”. De är oklara och diffusa ord. Undvik dem!
• Undvik dubbeltydiga ord.
• Undvik helt ord som kan uppfattas som kränkande.

Olika typer av texter i utställningar

Rubriker: 1-7 ord

Rubriker avdelar olika avsnitt i utställningen.
Vissa besökare nöjer sig med att läsa rubrikerna. Skriv dem därför med omsorg!

Introduktionstext: 20-125 ord

Introduktionstexter ska ge en ingång till utställningen. De innehåller många uppgifter, exempelvis om konstnärer, tema och material. En viktig fråga att besvara i introduktionstexten är: Vilka står bakom utställningen och varför har de gjort den?

Tematexter: 20-75 ord

Det kan finnas behov av texter som förklarar undertema i din utställning.

Exempel: Om barnen har testat olika tekniker att måla akvarell så förklara skillnaden mellan de olika sätten.

Här har barnen testat att måla med ”vått-i-vått”. Det innebär att de först fuktat pappret med vatten och sedan målat så flyter färgerna in i varandra på ett mjukt sätt.

Berättelser: 20-75 ord

Du kan med fördel låta barnen komma till tals genom berättande texter. Barn och unga har mycket att berätta om sina alster! Prata med dem och skriv ner citaten med talspråks-tilltal. Tänk på att barnen också kan komma till tals genom ljudinspelningar eller filminspelning!

Bildtexter: 20-75 ord

Bildtexter i en konstutställning är de små textskyltar som finns intill konstverken. De innehåller titel på verket, upphovsperson, teknik och eventuellt tillkomstår. Faktum är att dessa texter är de som får allra mest uppmärksamhet av en besökare! Därför kan du passa på att lägga till någon intressant eller överraskande upplysning om verket.

Exempel:

Leofanten

Lisa Eriksson, 10 år, Mellanskolan klass 4

Blandteknik med akrylfärg och kollage

”Min leofant har exakt 100 prickar!”

Fördjupningstexter

Tror du att några av dina besökare är så vetgiriga att de har glädje av ytterligare text? I så fall kan du skapa längre texter i häfte eller lösblad som besökare kan plocka med sig.

Frasriktig radbrytning=Byt rad när det känns rätt

Vad är det? undrar du kanske. Jo, det är att skriva med pauser. Precis som när du talar och behöver pausa eller hämta andan, behöver en utställningstext pauser. Det gör du med hjälp av radbrytning. Frasriktig radbrytning är ganska ovanligt i konstutställningar. De är mer vanliga på till exempel historiska museer. Men inget hindrar dig från att testa detta grepp också i en konstutställning!

Så här skriver du med frasriktig radbrytning

Bryt rad vid varje fras. Är du osäker, läs frasen högt. Då märker du när du naturligt behöver hämta andan. Avsluta aldrig en rad med preposition eller ”och”. Avstava inte ord.

Texten kommer mer att ha utseende som en vers men de blir mer lättlästa. Du kan också dela in med extra blankrader för att underlätta ytterligare.

Exempel på en introduktionstext med frasriktig radbrytning:

Vår upptäcktsfärd till Ompibompi-landet (rubrik)

En måndag i november,

det var mörkt och kallt ute.

Vi skulle bestämma tema

för vår utställning.

Vi barn ville resa bort

med fantasins hjälp

till ett annorlunda sagoland.

Där bor de märkvärdiga djuren,

de sällsynta växterna och träden

som du nog aldrig tidigare

hört talas om.

Välkommen till vårt Ompibompi-land!

Att skriva aktivt

Skriv med aktiva verbformer istället för passiva! Passa på att berätta med ett levande språk så att läsaren får en bild och känsla av händelseförloppet. På så sätt lyfter du fram barnen som aktiva upphovspersoner.

Exempel passiv form:

Dessa lerskulpturer skapades

under tre veckor i november.

När konstverken hade torkat

brändes de i en keramikugn.

Till sist målades de med akrylfärg.

Exempel aktiv form:

Barnen skulpterade i lera

under tre veckor i november.

När leran hade torkat

satte vi in skulpturerna

i den stora keramikugnen.

Ugnens temperatur

var 1000 grader varm

under bränningen!

Sedan svalnade ugnen långsamt.

När vi tog ut skulpturerna

var de fortfarande lite varma.

Sedan målade barnen sina verk

med akrylfärger.

De blandade färger

till nya kulörer

för att skapa unika verk.

Tema och budskap

En utställning har ofta ett tema. Kanske har ni kommit överens om att jobba på tema ”Rymden”, ”Vänskap” eller ”Vatten”. Ett tema är brett och därmed kanske diffust att ta till sig för en besökare. Därför är det en hjälp att istället för tema tänka budskap. Vad vill ni säga med utställningen?

Ett budskap är specifikt, det ringar in och fokuserar. Medan ett tema består av ett ord, består ett budskap av en mening. Ett budskap kan vara en uppmaning, en fråga eller vinkling av temat.

Exempel på hur ni kan forma ett tema till ett budskap:

Tema: Rymden

Budskap: Följ med oss i vår raket till yttre rymden!

Tema: Vänskap

Budskap: Låt oss berätta om vänner och vänskap

Tema: Vatten

Budskap: Fast, flytande och ånga – Välkommen till vår vattenvärld 

Boktips

För dig som vill fördjupa dig i att skriva så att besökare får en härlig upplevelse av era utställningstexter finns följande litteratur:

Att skriva om natur
Thomas Öberg, SLU
Denna mycket pedagogiska skrift handlar visserligen om natur, men allt är fullt överförbart på konst!

Smaka på orden – Om texter i utställningar
Ekarv, Olofsson och Ed

Här finns ett blogginlägg om hur friluftsmuseet Den Gamle By i Aarhus förbättrade sina utställningstexter.

Ord och text
Sofie Bergqvist är specialiserad på utställningstexter. Hon håller kurser och workshopar i skrivande. Bland annat har hon hållit workshopar för deltagare i Bästa Biennalen.

Skyltar i utställningar kan det handla om flera saker. Till exempel skyltar med texter om utställningen och skyltar som visar vägen inne i en utställning. Eller skyltar som finns utanför er utställningslokal och ska locka in besökare.

Här kommer några praktiska tips på hur ni kan skapa enkla och tilltalande skyltar.

Skyltar inomhus

Utskrifter
Att skriva ut texter på vanligt kopieringspapper leder till sladdriga papper som ofta bucklar sig på grund av luftfuktighet. Undersök därför om er skrivare eller kopiator kan skriva ut på tjockare papper. Vanligt kopieringspapper är 80 g. Men de flesta skrivare och kopiatorer klarar betydligt kraftigare papper. Kolla i utskriftsinställningarna! Papprets gramvikt står på förpackningen.

Skyltar på foamboard
Vill ni göra extra fina skyltar kan ni använda så kallat foamboard (kallas också cellpannå eller Capafix). Det är en styva lättviktsskivor med kartong på båda sidor. Skyltarna blir lätta, platta och sticker ut en liten bit från väggen. På så sätt kan ni göra extra stiliga skyltar och därmed ge utställningen extra proffsigt utseende.

När du använder foamboard går det utmärkt att montera ett vanligt tunt utskriftspapper! Att göra skyltar på foamboard kräver lite övning. Men när du väl behärskar det kommer du att kunna göra supersnygga skyltar! 

Foamboard finns att beställa i A4, A3 och ännu större (men tänk på att de stora är otympliga att hantera). Det kan finnas olika tjocklek att välja mellan. 5 mm tjocklek är lagom för skyltar. 

Foamboard finns både utan klisteryta och med (då kallas de självhäftande eller förklistrade). De självhäftande är mest praktiska att använda till skyltar, så var noga med att kolla det vid beställning. Då slipper du hålla på med klister som riskerar att kladda och skapa buckliga ytor. Men tänk på att foamboard enbart är för inomhusbruk. Och tyvärr är det ganska dyrt!

Skyltar utomhus
Naturligtvis vill ni att er utställning ska locka folk att gå in! Här kommer några enkla tips.

Gatupratare
En så kallad gatupratare är mycket användbar! Ni kan sätta in en stor utställningsaffisch i den som välkomnar besökaren. Är det vernissage kanske ni vill knyta fast ett knippe med ballonger i den.

Beachflagga
En beachflagga består av ett fotstativ, stång och en flagga. Tänk på att ni kanske vill använda samma flagga till flera olika utställningar eller arrangemang. Då ska ni beställa en beachflagga med ett enkelt budskap som passar alla tillfällen. Till exempel: Välkommen in!

Snören med vimplar
Snören med vimplar är ett enkelt sätt att skapa festlig stämning.

Anslagstavlor
Tyvärr finns det inte så många anslagstavlor kvar i våra offentliga utomhusmiljöer. Men om det finns, utnyttja dem. Laminera gärna en utställningsaffisch, så håller den bättre.

Återvinn gamla skyltar
Vissa arrangörer trycker upp enkla skyltar i ”kanalplast” som sitter på enkla stativ. Stativen trycks sedan ner i marken. Mäklare sätter ofta upp denna typ av skyltar inför visningar. Håll ögonen öppna och fråga om ni får tigga gamla skyltar som ni kan återanvända.

Pressvisning och pressmeddelande

Skapa uppmärksamhet kring utställningen genom att bjuda in till pressvisning! Det kanske låter läskigt och ovant, men det är både roligt och värt mödan. Skriv ett pressmeddelande som är oemotståndligt. Här kommer några tips!

• Skriv en lockande rubrik.
  
  
• Lyft fram det unika och skapa en förväntan. Bre på, var inte blyg!
  
  
• Ange tydligt tid och plats för pressvisningen.
  
  
• Skriv kort om utställningen. Ge en bakgrund och fakta.
  
  
• Berätta vilka som kommer att finnas på plats på pressvisningen. Låt barnen vara med på pressvisningen, reportrar kommer hellre om upphovspersonerna bakom verken finns på plats. Kom ihåg att fixa fototillstånd från målsman i god tid!
  
  
• För att få koll på vilka reportrar som kommer, kan du skriva ”Kontakta oss gärna och berätta om du kan komma, så att vi kan ta emot på bästa sätt”.
  
  
• Ange kontaktperson, mailadress och telefonnummer.
  
  
• Ange när det är vernissage och utställningens öppettider.
  
  
• Händer det något roligt under utställningens gång, till exempel en visning eller workshop, ska du ta med det.
  
  
• Bifoga några bra pressbilder, både i liggande och stående format. Tänk på att välja bilder som funkar i tryck och tål att förstoras och förminskas. Det vill säga bilder som har starkt blickfång och inte för många detaljer. Ange vem som skapat konstverken på bilderna samt vem som fotograferat bilderna.

I bästa fall kommer det flera reportrar! De vill prata med barnen och säkerligen också med ansvarig pedagog. Det blir roligt för barnen att få möta en riktig journalist och berätta om sina konstverk.

I sämsta fall är det ingen som har tid att komma. Men misströsta inte, utifrån pressmeddelandet kan de skriva en kort artikel eller notis istället. All uppmärksamhet är bra! Ett hett tips: Låt barnen ringa upp några reportrar! Eller varför inte, låt dem skriva en handskriven hälsning som du infogar i pressmeddelandet.

Om det finns möjlighet: Lämna öppet för att reportrarna är välkomna vid en annan tidpunkt, kanske när utställningen är igång.

Vilka ska ni kontakta?

Brainstorma kring vilka redaktioner ni ska kontakta. Det kan vara

• Den lokala tidningen
• Annonstidningar (gratistidningar som delas ut till alla hushåll)
• Lokalradio
• Finns det någon lokal influencer som kan vara intresserad?
• Kommunens kommunikationsavdelning

Skicka pressinbjudan några dagar innan. Gör sedan en påminnelse dagen innan. Tänk på att artikeln eller reportaget ska hinna komma med innan vernissagen, så kolla vilka dagar tidningarna kommer ut. Om du har personliga kontakter ska du utnyttja det. Kolla runt bland kollegor och bekanta efter bra presskontakter. Om inte, ring och prata med redaktionen, be att få bli kopplad till någon som bevakar just ert område.

Vernissage är första gången utställningen visas. Ordet kommer från franskans vernis, som betyder fernissa (ett färglöst lack).

Ordet vernissage är gammalt och kommer från den tiden då konstnärerna fernissade sina målningar precis innan utställningen skulle öppna. Då luktade det starkt av fernissa i lokalen. Idag är det få som använder fernissa, men ordet vernissage är mycket gångbart. Använd det! Det ger ett festligt intryck.

Det är trevligt om någon inviger utställningen genom att säga några ord och kanske klippa ett band. Ibland förekommer det musikframträdande, diktuppläsning eller ett samtal. Prata med barnen om hur de vill ha sin vernissage.

På vernissagen är det trevligt att bjuda på någon dryck med bubblor och snacks. 

Tänk på att ha vaser till hands, det är mycket möjligt att någon besökare kommer med blommor! 

Skaffa gärna en gästbok! Ett trevligt minne är att först klistra in ett vernissagekort från utställningen. Ha en fungerande penna till hands! 

Glöm inte en besöksräknare eller lista där ni räknar besökarna.

Innan vernissagen ska du bjuda in med vernissagekort. 

En vernissage eller ett vernissage?

Enligt ordboken heter det en vernissage. Men språket utvecklas och idag säger många ett vernissage. Båda funkar!

Finissage

Många konstutställningar avslutar med en finissage. Det sker på utställningens sista dag. Då kan det hända något extra kul. Exempelvis en visning eller en workshop.

En utställning är inte bara till för att beskåda! Aktivera gärna besökarna på olika sätt. Då blir besöket mer minnesvärt, särskilt om besökarna får göra något praktiskt. Här kommer några tips!

Visningar 
Bjud in till visningar. Kanske vill ni hålla specialvisningar, såsom familjevisningar eller barnvagnsvisningar (för föräldralediga).

Tänk på att ni kan bjuda in en gäst att hålla visning. Det kan bli annorlunda och ge helt nya inblickar på konsten som visas.

Skaparhörna eller ateljé 
Det är trevligt och mycket uppskattat med en plats där besökarna själva kan sätta sig ner och skapa eller bara pausa. Vissa älskar att skapa fritt, medan andra uppskattar en utmaning. 

Tänk efter vad som kan passa i er utställning. Duka fram material, men tänk på att det ska vara enkelt att sätta igång. Besökaren ska inte behöva läsa komplicerade instruktioner. 

Tänk också på tidsaspekten! Några besökare kanske inte har så mycket tid, men vill hinna skapa något ändå. Därför ska du undvika material med lång torktid, till exempel flytande färger.

Barn brukar vilja ta hem sina alster. Då är det uppskattat om det finns enkla påsar att lägga skapelserna i. Men det är också trevligt om några vill lämna kvar sina alster som inspiration till andra. 

Utforska utställningen med aktiviteter

Konstnycklar 
Så kallade Konstnycklar är ett vanligt sätt att engagera besökande barn. Konstnycklarna består av detaljbilder från olika konstverk i utställningen. De är utskrivna, laminerade och samlade i en nyckelknippa. Barnen får en nyckelknippa och letar sedan upp konstverken.

Fotografera på tema
De barn som har tillgång till en mobilkamera kan få en tematisk utmaning. Skriv lappar med olika teman som du lägger i en skål. Barnen får dra ett tema och uppgiften blir att gå runt i utställningen och ta bilder på just det temat. Här är exempel på tema Rött.

Ställ en fråga
Uppmuntra besökarna att svara på en fråga eller själva uttrycka tankar och funderingar, till exempel på post-it-lappar. Förbered en plats där de kan sätta upp sina lappar så att andra kan se.

Uppmana besökarna att fundera

Hitta en skulptur som är så som du känner dig. Fotografera den och beskriv med några få ord varför just den skulpturen är som du.

Vilket konstverk skulle du vilja ha hemma? Fotografera det och skriv några rader om varför du tycker att just det konstverket skulle passa hemma hos dig

Använd din fantasi!

Doft. Välj ett konstverk i utställningen. Om du fantiserar, hur skulle konstverket lukta (om det gjorde det)? Känner du en doft av våta höstlöv? Nygräddade våfflor? Försök att beskriva doften med några ord. Fotografera konstverket!

Känsel. Välj ett konstverk i utställningen. Om du fantiserar, hur skulle det kännas att vandra omkring i det? Skulle det vara halt? Svalkande? Mjukt som sammet?
Försök att beskriva känslan med några ord. Fotografera konstverket!

Hörsel. Välj ett konstverk i utställningen. Om du fantiserar, vilka ljud tänker du på? Hör du fågelkvitter? En motor som bullrar?
Försök att beskriva ljudet med några ord. Fotografera konstverket!

Det är viktigt att dokumentera en utställning! Både utställare och arrangörer har glädje av att utställningen finns dokumenterad för framtiden. På så sätt kan ni se tillbaka på era bedrifter och njuta av känslan att ha åstadkommit något betydelsefullt. Dessutom kan dokumentationen vara en hjälp inför kommande utställningar.

• Fotografera överblicksbilder
• Fotografera närbilder
• Fotografera detaljbilder
• Filma om möjligt, använd gärna stativ!
• Glöm inte att dokumentera viktiga händelser som vernissage, arrangemang och annat kul som hänt under utställningens gång.

Bärbar multifunktionell utställningsplattform
Kulturföreningen MedVind äger en multifunktionell utställningsplattform. Den går att hyra!

Plattformen kan användas för design, konst, hantverk eller försäljning. Den är enkel att variera och anpassa efter utställningsföremål och rum. Dessutom är den mycket lätt att transportera. På så sätt blir friheten stor att skapa tillfälliga utställningar där publiken befinner sig för tillfället.

Kulturföreningen MedVind tog fram plattformen i samarbete med Stoft Studio 2018. Några år senare vidareutvecklades den av slöjdaren Christian Svensson från Lunds Öppna Verkstad.

En övning – Lös knepiga situationer

Diskutera och skissa förslag på hur ni kan lösa följande situationer:

50 teckningar
Du har fått en förfrågan från det lokala biblioteket som gärna vill ställa ut barnkonst med tema “Min kompis”. Två skolklasser årskurs 4 har utforskat temat och lämnat in 50 barnteckningar som är tecknade på A4 kopieringspapper. 

Hur ska du nu ställa ut barnteckningarna så att utställningen blir intressant för besökarna? Det finns ingen budget förutom ditt vanliga basmaterial.

Skulpturer i köpcentrum
Du har samarbetat med den lokala naturskolan och 20 barn. Ni har skapat skulpturer i naturmaterial. Det lokala köpcentret kommer att upplåta en tom butikslokal för utställningen under cirka en månad. Lokalen är öppen att gå in i. Den är inte bemannad men i köpcentret finns vakter. Skulpturerna är i varierande storlek från en skokartongs storlek till en läskbacks storlek. Hur ställer ni ut skulpturerna? Hur lockar ni in besökare? 

Kommunhusets foajé
Kulturförvaltningen vill gärna att barnkonst syns i kommunhusets foajé. De har grävt fram ett gammalt vitrinskåp som har lås och dagsljuslampa i vilket konsten ska visas. Du undervisar en grupp med 10 barn på kulturskolan. Ni får 1000 kr i materialbidrag. Hur tänker du?

Keramikskulpturer på museum
Du har 30 barn i gruppen som har skapat skulpturer i keramik. Föremålen är ungefär lika stora som blomkålshuvuden. Skissernas Museum har bjudit in er att ställa ut. Utställningen ska vara intressant för deras publik. Såklart finns en utställningstekniker till ert förfogande. Vilka förslag kommer du med?

Ett förråd med många möjligheter
Du har fått tillgång till detta förråd. Välj ut minst fem föremål och skissa på hur de kan användas för att ställa ut barns konst i den lokala konsthallen. Du har fått ett 3×3 m stort utrymme. Vilken sorts verk passar att ställa ut? Du har ingen budget förutom ditt vanliga basmaterial.